På Facebook har jag sett några vänner posta en länk till en artikel från 12:e juni 2014 på hemsidan hos (den lömskt namngivna) Strålskyddsstiftelsen (SSS). Rubriken är “Hjärntumörer ökar i Danmark. 55% fler på tio år”.
Om man inte läser så noga eller så värst kritiskt får man lätt intrycket att det här är kalla fakta som visar att det är jättefarligt med mobiltelefoner och att användningen av dessa är orsaken till ökningen i cancerfall. Läser man lite mer noga ser man att de hoppar raskt från påståendet om ökningen i antal cancerfall till ett helt orelaterat påstående om att SSS själva har gjort en sammanställning av forskning som visar att mobilanvändning ökar risken. De påstår också att ett markant trendbrott i cancerfallen skedde i Danmark 2003 som är utgångsåret för påståendet om 55% ökning på 10 år (till 2012). (Vi kan bortse från att de misslyckades lite i subtraktionen och att det bara handlar om 9 år från 2003 till 2012.)
Så, frågan är om det här stämmer.
Om det vore så att mobilanvändningen, som rimligen ökat och blivit väldigt vanlig från och med millennieskiftet ungefär, var orsaken till ökningen av cancerfall så borde man se samma ökning i länder med liknande mobilanvändning som Danmark. T.ex. i Sverige. I artikeln medger dock SSS att utvecklingen i Sverige är en helt annan, men de är lite otydliga på den punkten och anger inga procentsiffror för hur det hela har utvecklat sig i Sverige.
Jag lyckades dels leta upp statistiken från Danmark som SSS byggde sina påståenden på och dels motsvarande statistik från Sverige. Det verkar som om jag hittat samma statistisk som SSS, för jag kunde få fram samma siffror om Danmark som stod nämnda i artikeln.
Statistiken för Danmark hittar man här:
Statistiken för Sverige finns här:
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/cancer
Låt oss ta en titt på siffrorna. För Danmark fanns det statistik från 1978 till 2012 och jag har sammanställt den i nedanstående tabell och diagram där det framgår hur många nya fall av cancer i hjärnan eller centrala nervsystemet per 100 000 invånare som rapporterats under olika år.
| År | Antal fall/ 100 000 | År | Antal fall/ 100 000 | År | Antal fall/ 100 000 | År | Antal fall/ 100 000 | År | Antal fall/ 100 000 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1978 | 14 | 1985 | 14 | 1992 | 15 | 1999 | 20 | 2006 | 23 |
| 1979 | 11 | 1986 | 15 | 1993 | 17 | 2000 | 21 | 2007 | 24 |
| 1980 | 13 | 1987 | 15 | 1994 | 17 | 2001 | 20 | 2008 | 27 |
| 1981 | 13 | 1988 | 15 | 1995 | 19 | 2002 | 21 | 2009 | 26 |
| 1982 | 12 | 1989 | 16 | 1996 | 19 | 2003 | 18 | 2010 | 29 |
| 1983 | 15 | 1990 | 16 | 1997 | 18 | 2004 | 24 | 2011 | 28 |
| 1984 | 14 | 1991 | 16 | 1998 | 22 | 2005 | 23 | 2012 | 28 |
Notera gärna att år 2003 som SSS använde som utgångsår har en lägre siffra (18) än omgivande år (21 respektive 24), vilket ger en mer uppseendeväckande siffra, nämligen 55% ökning jämfört med 17% om man hade valt 2004 som utgångsår. En gissning är att det inte är en slump att SSS valde att utgå just från 2003.
Om det nu vore mobilanvändning som orsakade ökningen för den här sortens cancer så är det lite märkligt att ökningen ser ut att ha varit ganska stadig sedan åtminstone början av 80-talet då mobilanvändning var rätt ovanlig och då det definitivt inte fanns några mobiler där man höll antennen mot huvudet. Normalt tar det ju dessutom ganska många år från att man exponeras för en cancerrisk tills man utvecklar cancer, så man kan undra om SSS menar att mobilanvändningen på 60- och 70-talen är orsaken till början av den här kurvan. Eller var det kanske rullbandspelare och utsvängda jeans som ökade risken för hjärntumörer då?
Jag har ingen aning om vad som ligger bakom den här ökningen, men det finns verkligen inget som pekar ut just mobilanvändning. Kanske är det bara effektivare diagnosmetoder för tumörer eller bättre rapporteringssystem som ligger bakom?
Som sagt så borde utvecklingen av antalet hjärntumörer i Sverige ha varit likartad den i Danmark om orsaken till ökningen i Danmark är ökat mobilanvändande, vilket ju rimligen har varit ungefär densamma i de två länderna. Här är statistiken från socialstyrelsen över förekomsten av motsvarande nya cancerformer i Sverige under samma period:
| År | Antal fall/ 100 000 | År | Antal fall/ 100 000 | År | Antal fall/ 100 000 | År | Antal fall/ 100 000 | År | Antal fall/ 100 000 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1978 | 13,4 | 1985 | 15,7 | 1992 | 15,165 | 1999 | 14,48 | 2006 | 15,5 |
| 1979 | 12,735 | 1986 | 15,775 | 1993 | 14,765 | 2000 | 13,905 | 2007 | 14,67 |
| 1980 | 13,175 | 1987 | 15,515 | 1994 | 14,745 | 2001 | 13,435 | 2008 | 14,7 |
| 1981 | 12,37 | 1988 | 15,29 | 1995 | 15,17 | 2002 | 14,26 | 2009 | 14,635 |
| 1982 | 14,06 | 1989 | 15,655 | 1996 | 14,02 | 2003 | 14,475 | 2010 | 15,97 |
| 1983 | 14,84 | 1990 | 15,405 | 1997 | 15,3 | 2004 | 14,085 | 2011 | 14,645 |
| 1984 | 16,25 | 1991 | 13,675 | 1998 | 15,39 | 2005 | 16,04 | 2012 | 13,505 |
Som synes har antalet fall per 100 000 invånare legat nästan still under perioden. Om man jämför 2003 med 2012 så som SSS behagade göra för Danmark så ser man till och med att antalet fall per 100 000 invånare råkar ha minskat med 7%! Så om SSS tyckte det var vettigt att dra en slutsats om mobilanvändningens påverkan på hjärncancer baserat på siffrorna från Danmark så är det lika vettigt att med utgångspunkt från de svenska siffrorna dra slutsatsen att mobilanvändning skyddar mot hjärncancer.
Vad den svaga ökning som ändå tycks finnas beror på vet jag såklart inte, men det skulle kanske kunna vara så enkelt att medellivslängden under perioden har ökat, vilket ökar chansen att en person ska utveckla en viss cancerform under sin livstid.
Sammanfattningsvis har Strålskyddsstiftelsen återigen bevisat sin oärlighet genom att på ett missvisande sätt plocka ut väl valda delar av ett statistiskt underlag ur sitt sammanhang för att försöka få det till att radiovågor från mobiler är livsfarliga. Det krävdes en del (men inte jättemycket) grävande för att få fram en mer rättvisande bild av vad statistiken egentligen säger, men de flesta som läser artikeln på Strålskyddsstiftelsens hemsida gör knappast det jobbet. Så om man läser och tror på det som står på Strålskyddsstiftelsens hemsida blir man vilseledd.
En risk med att tro att något användbart som t.ex. radiovågor från mobiltelefoner är farliga, trots att inget tyder på att de verkligen är farliga, är att man helt i onödan avstår från eller undviker något som skulle göra ens liv enklare eller bättre. En kanske värre risk är att man skyller något medicinskt problem på fel orsaker och på så sätt missar chansen att hitta och lösa det verkliga problemet, till stora kostnader (både bildligen och bokstavligen) för en själv och sin omgivning.
2013 fick Strålskyddsstiftelsen föreningen Vetenskap och Folkbildnings förvillarpris. Det var välförtjänt.
Hej
Hittade din blogg när jag läste om farorna med trådlös teknik. Bra att det finns personer som lyfter fram “den andra sidan” av olika påståenden och du drar ju lätt slutsatsen att man trollat lite med statistik i detta fallet. Jag har dock läst tillräckligt mycket inom ämnet för att enkelt kunna konstatera att det finns flera faror och risker med trådlös teknik och trots Strålskyddsstiftelsens (enligt dig) oärliga synpunkter så far du ju själv med osanning när du skriver “trots att inget tyder på att de verkligen är farliga”. Det finns ju massor med gedigen forskning som på flera olika håll kan konstatera mångfacetterade problem och risker – det kan man knappast längre blunda för!
Hej Daniel,
Det är idag lätt att googla fram studier som talar för nästan vilket påstående som helst, inklusive att vatten eller socker utan tillsatser kan bota i stort sett alla sjukdomar (homeopati) eller att prekognition fungerar (se forskning av Daryl Bem).
När man tittar på påståenden som t.ex. “radiovågor från mobiltelefoner orsakar cancer” eller “rent vatten kan bota allsköns sjukdomar” eller “jag har krukväxter i fönstren hemma” eller “jag har en eldsprutande drake som husdjur” så är det en bra idé att börja med att avgöra hur sannolikt påståendet är baserat på kända mekanismer. Om påståendet är väldigt osannolikt (draken) krävs det betydligt starkare belägg för att det ska vara rimligt att tro på det än om påståendet är ganska sannolikt (krukväxterna). Extraordinära påståenden kräver extraordinära belägg.
Att svaga radiofrekventa fält skulle orsaka cancer är ett påstående som ligger någonstans mellan det om krukväxterna och draken i initial sannolikhet. Vi vet att radiovågor finns. Vi vet att de har fysikaliska effekter. Men de effekter vi känner till att radiofrekventa fält har på biologiska vävnader är i stort sett endast uppvärmning. Detta till skillnad från joniserande strålning som t.ex. ultraviolett ljus, röntgenstrålning och gammastrålning där varje foton har så hög energi att den kan bryta kemiska bindningar och på så vis orsaka skador.
Så om radiofrekventa fält från mobiltelefoner etc är skadliga så är det antingen den svaga uppvärmningen (bråkdelar av en grad) som orsakar negativa hälsoeffekter, eller så finns det andra skadliga fysikaliska effekter som ännu inte är kända. Detta är inte omöjligt, men heller inte extremt troligt. Så jag skulle nog vilja påstå att det krävs rätt starka belägg för att det ska bli troligt att mobiltelefoner är en stor riskfaktor för cancer.
Strålskyddsstiftelsen pekar på ett antal olika studier som de tycker stödjer deras slutsatser. Jag har tittat på några av dem och inte funnit att de ger speciellt starka argument för SSS påståenden. T.ex. Coureau, Bouvier, Lebailly, et al., ”Mobile phone use and brain tumours in the CERENAT case-control study”, (en fransk studie från 2014) säger “No association with brain tumours was observed when comparing regular mobile phone users with non-users”. De hittade ett samband mellan att drabbas av en tumör i huvudet och att tillhöra kategorin av de som använde mobiltelefon allra mest. De hittade också ett samband att de som använde mobil i liten grad hade lägre risk att drabbas av tumörer än de som inte använde mobil alls. En stor brist i studien är att den bygger på intervjuer där man frågar personer som fått tumörer hur mycket de använt mobil många år tillbaka i tiden. Mänskligt minne är tyvärr inte så pålitligt att det är rimligt att man kan ge en korrekt redogörelse för sådana saker och det man berättar har stor risk att vara påverkat av om man tror att mobilanvändning har orsakat tumören man drabbats av.
En grupp studier som kommit fram till ett samband mellan mobilanvändning och tumörer är de där den svenska forskaren Lennart Hardell har varit inblandad. Han verkar nästan alltid hitta starka samband som går stick i stäv med majoriteten av övrig forskning på området. Så här säger American Cancer Society om de studierna:
“Some studies have found a possible link. For example, several studies published by the same research group in Sweden have reported an increased risk of tumors on the side of the head where the cell phone was held, particularly with 10 or more years of use. It is hard to know what to make of these findings because most studies by other researchers have not had the same results, and there is no overall increase in brain tumors in Sweden during the years that correspond to these reports. ”
(Taget från http://www.cancer.org/cancer/cancercauses/othercarcinogens/athome/cellular-phones)
Resultatet från några enskilda studier är aldrig det slutgiltiga svaret, speciellt inte i så här luriga frågor där effekten är svag och kommer långt efter exponeringen för riskfaktorn. Det starkaste argumentet (utöver den låga ingångssannolikheten) mot att mobilanvändning skulle vara en rejäl riskfaktor för att utveckla olika typer av tumörer är att det inte verkar ske någon generell ökning i cancerfall eller dödsfall orsakade av cancer i länder där mobiltelefoner varit vanliga i många år.
Mer uttömmande resonemang kan du hitta här:
http://www.sciencebasedmedicine.org/critique-of-risk-of-brain-tumors-from-wireless-phone-use/
Vad är det för “gedigen forskning” som du tycker stödjer påståendet att det finns “problem och risker” och på vilket sätt väger den upp all annan gedigen forskning som inte hittar några samband?