Lödstationstimer
Den här artikeln beskriver en liten krets jag byggde för att lösa
problemet att jag ibland glömmer slå av lödstationen. Det är helt enkelt
en timer som slår av strömmen ungefär en timme efter att man tryckt på
startknappen.
Målsättningen var att snabbt bygga ett exemplar av en liten pryl som
löste problemet. Det finns många sätt att bygga en timer på, men att
tiden ska vara runt en timme utesluter några lösningar och gör andra
rimligare. En direkt RC-baserad timer är inte så lämplig för så här
långa tider eftersom det skulle kräva löjligt hög kapacitans och att
osäkerheten i självurladdning och kapacitans gör tiden högst
oförutsägbar. Då återstår främst olika varianter baserade på en
oscillator och en räknare.
Om jag skulle ha siktat på att bygga många kretsar och ville hålla
komponentantalet så litet som möjligt skulle jag nog ha satsat på en
lösning baserad på en minimal mikrokontroller med 6 eller 8 pinnar och
inbyggd RC-oscillator (ATTINY13, PIC10F200, PIC12F508 eller liknande). I
det här fallet ville jag dock inte lägga till det extra momentet att
skriva och debugga ett assemblerprogram, så jag beslöt att basera
kretsen på vanliga logikkretsar istället. Ibland är lödtenn ett
lämpligare programmeringsspråk än t ex assembler eller C, även om
jag inte fullt ut håller med Bob
Pease vars favoritprogrammeringsspråk är just lödtenn.
Här är några krav och önskemål på kretsen:
- En fördröjning på en timme.
- Återstartningsbar, dvs man ska kunna trycka på startknappen när
räknaren redan är igång och på så vis få den att påbörja en ny
entimmesperiod.
- Stoppknapp så att man kan slå av utgången i förtid om man vill.
Ett uppenbart kretsval är 4060 som har både inbyggd oscillator och en
ganska lång räknare som kan dela ned frekvensen till något som mer
ligger i linje med fördröjningen på en timme. Man inser ganska snabbt
att det även behövs någon extra vippa för att se till att utgången
normalt sett är avslagen, men slås på när räknaren startas och slås av
när räknaren räknat klart. Dessutom måste man se till att räknaren
verkligen stannar när tiden löpt ut.
I figur 1 nedan visas den koppling jag kom fram till:
Figur 1: Schemat för timern.
Utgången från 4060-räknaren är kopplad till två JK-vippor (4027) som
dels förlänger räknaren och dels sköter om funktionen att ge en puls som
varar så länge räknaren räknar. Notera hur set- och resetingångarna på
vipporna kopplats så att utgången dels direkt aktiveras när man trycker
på start och dels kräver två positiva flanker på utgången från 4060
innan den slår av. RST-ingången på 4060 är dels kopplad till sista
JK-vippans utgång så att räknaren stannar när utgången slagits av och
dels är den via en diod kopplad till startknappen så att räknaren
nollställs och därmed börjar om från början om man trycker på START
medan den redan räknar.
Nedan visas ett timingdiagram hur vågformerna ser ut från att man
trycker på START tills att timern stannar:
Figur 2: Timingdiagram för en vanlig räknecykel.
Den korta pulsen på Q14 är inte skalenligt ritad.
Spänningsmatningen är enklast möjliga. Jag hade en lämplig
transformator liggande som var märkt 6V. Efter likriktning och glättning
var spänningen lite för hög för att driva reläet, så jag satte in en
extra diod i serie med spänningen. Någon spänningsregulator behövdes
inte i detta fall eftersom ingen av kretsarna är särskilt känslig för
exakt matningsspänning eller variationer i spänningen.
Dioden som sitter i backriktningen över reläspolen ser till att ta
hand om strömmen som fortsätter flyta genom spolen en kort stund efter
att transistorn slagit av. Utan diod skulle spänningen som spolen
alstrar över den avslagna transistorn bli så hög att transistorn
antagligen skulle gå sönder.
Varning: Om du tänker bygga kretsen så måste du vara mycket
kunnig om hur farlig nätspänning är och hur man hanterar den på ett
säkert sätt i sina konstruktioner. Det här är inget för nybörjare.
Väljer du att bygga något baserat på ritningarna i den här artikeln så
gör du det helt på egen risk. Vet du inte vad du håller på med så är
risken mycket stor för allvarliga konsekvenser.
Här finns några bilder på den färdiga konstruktionen:
Figur 3: Kretskortet sett från ovansidan.
Figur 4: Kretskortet sett från undersidan. Man
måste vara mycket noga med isolationsavstånden runt nätspänningen.
Figur 5: Den färdiga boxen med tillhörande
kontakter. Egentligen är det fel att använda den här typen av ojordat
uttag när man har en platt europakontakt som nätspänningskontakt, men
jag hade inget lämpligare hemma och min lödstation (som är det enda jag
kopplar in till timern) har också en platt europakontakt.
Figur 6: Boxen sedd bakifrån. Notera
dragavlastningarna.
|