{"id":1360,"date":"2023-07-05T21:10:51","date_gmt":"2023-07-05T20:10:51","guid":{"rendered":"https:\/\/axotron.se\/blog\/?p=1360"},"modified":"2025-08-24T20:10:00","modified_gmt":"2025-08-24T19:10:00","slug":"modifiering-av-2-m-saxen-rox-2x","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/axotron.se\/blog\/modifiering-av-2-m-saxen-rox-2x\/","title":{"rendered":"Modifiering av 2-m-saxen ROX-2X"},"content":{"rendered":"\n

Den h\u00e4r artikeln publicerades f\u00f6rst i QTC nr 5 2023.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Via SM0GNS Peder fick jag tag p\u00e5 en ganska komplett byggsats f\u00f6r kretskortet till en ROX-2X radiopejlmottagare [1] f\u00f6r 2-m-bandet. Antagligen hade Peder tr\u00f6ttnat p\u00e5 att jag l\u00e5nat f\u00e4rdigbyggda mottagare av honom och tyckte det var dags att jag skaffade en egen, vilket jag inte var sen att nappa p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Efter att jag l\u00f6tt ihop mottagaren och verifierat att den fungerade s\u00e5 b\u00f6rjade jag fundera p\u00e5 om den skulle g\u00e5 att f\u00f6rb\u00e4ttra p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Fr\u00e4mst var jag intresserad av att f\u00e5 till en digitalt styrd lokaloscillator f\u00f6r att eliminera risken att man har fel frekvens inst\u00e4lld, till exempel till f\u00f6ljd av att man oavsiktligt kommer \u00e5t frekvensratten under en t\u00e4vling, men jag hittade \u00e4ven ett par andra saker som kunde \u00e5tg\u00e4rdas och n\u00e5gra extra finesser att l\u00e4gga till. Dessutom hittade jag p\u00e5 en egen antennkonstruktion som verkar fungera bra.<\/p>\n\n\n\n

Den h\u00e4r artikeln beskriver hur mottagaren fungerar och vad jag gjorde f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i den. Jag har inte haft tillg\u00e5ng till n\u00e5gon bygg-, komponent- eller funktionsbeskrivning ut\u00f6ver vad som finns p\u00e5 [1], s\u00e5 det jag skriver \u00e4r mestadels baserat p\u00e5 schemat och egna tester.<\/p>\n\n\n\n

Figur 1 visar schemat f\u00f6r ROX-2X med rutor som markerar vilka delar jag kommer att \u00e4ndra.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Figur 1. Kopplingsschemat f\u00f6r ROX-2X.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag har ritat om schemat f\u00f6r att g\u00f6ra det aningen mer l\u00e4ttl\u00e4st och f\u00f6r att enkelt kunna rita in \u00e4ndringar (och f\u00f6r att jag inte bett om till\u00e5telse att \u00e5terpublicera originalschemat). En liten detalj som jag fixat redan h\u00e4r \u00e4r att den gr\u00f6na lysdioden D5 som visar att sp\u00e4nningen \u00e4r p\u00e5slagen var felv\u00e4nd i originalschemat.<\/p>\n\n\n\n

RF-delarna sk\u00f6ts av en SA636 som \u00e4r en krets fr\u00e4mst t\u00e4nkt f\u00f6r FM-mottagning i exempelvis DECT-telefoner. Tyv\u00e4rr har den slutat tillverkas och \u00e4r nog sv\u00e5r att f\u00e5 tag p\u00e5, s\u00e5 inget att basera framtida konstruktioner p\u00e5, men ett antal exemplar av ROX-2X l\u00e4r finnas d\u00e4rute och m\u00e5nga av id\u00e9erna h\u00e4r \u00e4r mer allm\u00e4nt till\u00e4mpliga, s\u00e5 f\u00f6rhoppningsvis \u00e4r den h\u00e4r artikeln \u00e4nd\u00e5 av intresse.<\/p>\n\n\n\n

Radiopejling p\u00e5 2-m-bandet sker med s\u00e4ndare som skickar ut morsekod genom att AM-modulera en b\u00e4rv\u00e5g. S\u00e5 hur kan en krets f\u00f6r FM-mottagning fungera i detta sammanhang? Tricket \u00e4r att man inte alls anv\u00e4nder de vanliga utsignalerna, utan bara lyssnar p\u00e5 RSSI- utg\u00e5ngen (Received Signal Strength Indicator). SA636 har n\u00e4mligen en snabb RSSI som duger som AM-demodulator i denna till\u00e4mpning. En annan kreativ l\u00f6sning i konstruktionen \u00e4r att f\u00f6rst\u00e4rkningen delvis st\u00e4lls in genom att tappa av bias-str\u00f6m p\u00e5 RF-ing\u00e5ngarna. Att detta fungerar kan man m\u00f6jligen ana sig till av databladet som visar ett f\u00f6renklat schema av ing\u00e5ngssteget, men m\u00f6jligheten verkar inte alls n\u00e4mnas d\u00e4r. Kanske \u00e4r det n\u00e5got konstrukt\u00f6ren experimenterat sig fram till.<\/p>\n\n\n\n

Ing\u00e5ngsimpedansen \u00e4r ganska h\u00f6g, 700 \u03a9 parallellt med 3.5 pF single-ended, dvs 1400 \u03a9 parallellt med 1.75 pF differentiellt, s\u00e5 anpassningen mot Yagi-antennens impedans i trakterna av 40 ohm m\u00e5r bra av en ganska rej\u00e4l upptransformering av impedansen med en faktor 9 (1:3 varvtalsf\u00f6rh\u00e5llande) via transformatorn L2. Med trimkondensatorn C3 kan man avst\u00e4mma anpassningen. Mer om det senare.<\/p>\n\n\n\n

Mellanfrekvensen \u00e4r p\u00e5 klassiska 10,7 MHz och tv\u00e5 keramiska filter f\u00f6r denna frekvens vaskar fram den \u00f6nskade signalen. Antennen och dess matchningskomponenter f\u00e5r duga som preselektorfilter f\u00f6re mixern f\u00f6r att undertrycka det o\u00f6nskade sidbandet.<\/p>\n\n\n\n

Lokaloscillatorn \u00e4r LC-baserad och avst\u00e4ms med en kapacitansdiod (D2) som biaseras av en potentiometer (RV1.2). Spolen (L3.1) har en k\u00e4rna man m\u00e5ste trimma f\u00f6r att hamna i r\u00e4tt frekvensomr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n

RSSI-signalen inneh\u00e5ller dels den \u00f6nskade AM-demodulerade audiosignalen (om \u00e4n logaritmiskt demodulerad, men l\u00e5g distorsion \u00e4r inte en prioritet h\u00e4r) och dels en DC-niv\u00e5 som indikerar signalstyrka \u00e4ven den tid d\u00e5 modulering saknas. S\u00e4ndare kan antingen sl\u00e5 av b\u00e4rv\u00e5gen mellan morsepipen eller l\u00e5ta b\u00e4rv\u00e5gen ligga kvar omodulerad. I det senare fallet finns det en radiosignal att pejla mot hela tiden under ett s\u00e4ndningspass, allts\u00e5 \u00e4ven n\u00e4r den AM-demodulerade signalen inte inneh\u00e5ller n\u00e5got h\u00f6rbart, och det drar den h\u00e4r mottagaren nytta av som vi ska se.<\/p>\n\n\n\n

RSSI-signalen f\u00f6rgrenas dels till en f\u00f6rst\u00e4rkare, U4, som driver h\u00f6rlurarna med den demodulerade signalen, dels via ett l\u00e5gpassfilter, R8-C16, till en sp\u00e4nningsstyrd oscillator, U2, och dels till transistorn Q1 som ska t\u00e4nda lysdioden LED1 vid stark signal.<\/p>\n\n\n\n

U4 har en volymkontrolling\u00e5ng, ben 4, som p\u00e5verkas av samma volymkontroll, RV2.2, som justerar biasen p\u00e5 RF-ing\u00e5ngarna enligt tidigare beskrivning. Jag \u00e4r os\u00e4ker p\u00e5 hur mycket av k\u00e4nsligheten som best\u00e4ms av den justerbara biaseringen av RF-ing\u00e5ngen respektive av U4. U4 har enligt databladet ett f\u00f6rst\u00e4rkningsomr\u00e5de mellan ungef\u00e4r -70 och +20 dB, men toleransen p\u00e5 vilken f\u00f6rst\u00e4rkning man f\u00e5r f\u00f6r en viss styrsp\u00e4nning \u00e4r h\u00f6g, s\u00e5 olika exemplar av kretsen kan ha rej\u00e4lt olika f\u00f6rst\u00e4rkning vid en och samma sp\u00e4nning. Men det \u00e4r inte n\u00e5got st\u00f6rre problem i den h\u00e4r till\u00e4mpningen.<\/p>\n\n\n\n

Jag upplevde att den maximala ljudstyrkan var on\u00f6digt h\u00f6g, s\u00e5 f\u00f6r att minska den kopplade jag om lite s\u00e5 att styrsp\u00e4nningen tas fr\u00e5n en punkt som ligger ett diodfall l\u00e4gre \u00e4n normalt. Det kr\u00e4vde en kapad kopparbana vid ben 4 p\u00e5 U4 samt en kort bygel fr\u00e5n C22 till ben 3 p\u00e5 D4. En alternativ och enklare l\u00f6sning hade varit att \u00f6ka v\u00e4rdet p\u00e5 R20 som ligger i serie med h\u00f6rlurarna.<\/p>\n\n\n\n

Ytterligare en \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r att minska maximal ljudstyrka, och samtidigt g\u00f6ra en st\u00f6rre del av volymrattens omr\u00e5de anv\u00e4ndbart, var att s\u00e4tta 22 k parallellt med volympotten RV2.2.<\/p>\n\n\n\n

En viktig finess i mottagaren \u00e4r den RSSI-styrda VCO:n U2 som anv\u00e4nds som en \u201daudio S-meter\u201d. N\u00e4r RSSI-signalen blir tillr\u00e4ckligt h\u00f6g b\u00f6rjar U2 oscillera, f\u00f6rst med ett l\u00e5gfrekvent tickande och sedan med allt h\u00f6gre frekvens i takt med att radiosignalen blir starkare (eller biaseringen av RF-ing\u00e5ngen \u00f6kas). \u00c4ven denna VCO-signal \u00e4r kopplad till h\u00f6rlurarna och den g\u00f6r att det blir l\u00e4ttare att med h\u00f6rseln avg\u00f6ra sm\u00e5 skillnader i signalstyrka eftersom de representeras med skillnader i frekvens ist\u00e4llet f\u00f6r med skillnader i amplitud. Det h\u00e4r \u00e4r v\u00e4ldigt anv\u00e4ndbart eftersom antenndiagrammet \u00e4r ganska trubbigt, s\u00e5 det blir viktigt att s\u00e4rskilja sm\u00e5 variationer i signalstyrka f\u00f6r att avg\u00f6ra i vilken riktning som signalen \u00e4r starkast n\u00e4r man sveper med antennen under pejlingen. Och som n\u00e4mnts tidigare s\u00e5 h\u00f6rs denna ton \u00e4ven mellan morsepipen n\u00e4r den vanliga audiosignalen \u00e4r tyst (s\u00e5vida det inte \u00e4r en s\u00e4ndare som st\u00e4nger av b\u00e4rv\u00e5gen mellan pipen).<\/p>\n\n\n\n

Niv\u00e5n p\u00e5 den RSSI-signal som styr U2 best\u00e4ms dels av radiosignalens styrka och dels av vilken f\u00f6rst\u00e4rkning man st\u00e4llt in p\u00e5 RF-ing\u00e5ngen, men inte av den ytterligare f\u00f6rst\u00e4rkningen i U4. Det \u00e4r bara under ca halva omr\u00e5det f\u00f6r volymratten som RF-f\u00f6rst\u00e4rkningen p\u00e5verkas, s\u00e5 n\u00e4r man vridit upp volymen till mer \u00e4n ca h\u00e4lften av max s\u00e5 blir inte RSSI-signalen som styr U2 h\u00f6gre. Vid svaga radiosignaler r\u00e4cker niv\u00e5n inte till att f\u00e5 ig\u00e5ng U2, oavsett volyminst\u00e4llning, s\u00e5 n\u00e4r man \u00e4r l\u00e5ngt fr\u00e5n s\u00e4ndaren f\u00e5r man f\u00f6rlita sig p\u00e5 den vanliga ljudstyrkan n\u00e4r man pejlar.<\/p>\n\n\n\n

Den tredje grenen av RSSI-signalen g\u00e5r som sagt till Q1 och LED1. Tanken \u00e4r att lysdioden ska t\u00e4ndas n\u00e4r RSSI-signalen blir stark nog, men detta fungerade inte alls. F\u00f6r att LED1 ska b\u00f6rja t\u00e4ndas m\u00e5ste n\u00e4mligen RSSI bli h\u00f6gre \u00e4n Vbe f\u00f6r Q1 (0,6 V) plus sp\u00e4nningsfallet \u00f6ver LED1 (ca 2 V), men den niv\u00e5n uppn\u00e5ddes aldrig. Antagligen fungerade det i en tidigare version av konstruktionen n\u00e4r R6 (som best\u00e4mmer f\u00f6rst\u00e4rkningen hos RSSI-f\u00f6rst\u00e4rkaren i U1) var 33k ist\u00e4llet f\u00f6r 22k, men allts\u00e5 inte med R6 = 22k. Med lite kreativ omkoppling s\u00e5 att LED1 hamnar i kollektorkretsen f\u00f6r Q1 ist\u00e4llet f\u00f6r vid emittern, samt till\u00e4gget av ett sp\u00e4nningsdelande motst\u00e5nd p\u00e5 basen s\u00e5 \u00e5terst\u00e4lldes funktionen. De schemam\u00e4ssiga \u00e4ndringarna framg\u00e5r av figur 2 medan de fysiska \u00e4ndringarna \u00e4r utpekade i figur 3 med numrerade pilar som pekar ut f\u00f6ljande detaljer:<\/p>\n\n\n\n

    \n
  1. R100, 150 kohm fr\u00e5n h\u00f6gra \u00e4nden av R9 (basen p\u00e5 Q1) till jord.<\/li>\n\n\n\n
  2. Kollektorn, ben 3, p\u00e5 Q1 sv\u00e4var i luften. Till kollektorn \u00e4r en sladd som leder till katoden p\u00e5 LED1 kopplad. Tunn emaljerad koppartr\u00e5d anv\u00e4ndes f\u00f6r att inte riskera att bryta s\u00f6nder Q1 n\u00e4r sladden r\u00f6r sig.<\/li>\n\n\n\n
  3. En tr\u00e5d som kopplar emittern p\u00e5 Q1 till jord.<\/li>\n\n\n\n
  4. R10 (330 ohm) har flyttats fr\u00e5n sin ordinarie plats till mellan 5V och anoden p\u00e5 LED1.<\/li>\n\n\n\n
  5. Sladden till anoden p\u00e5 LED1.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n
    \"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

    Figur 2. Modifierat kopplingsschema f\u00f6r ROX-2X.<\/em><\/p>\n\n\n\n

    \"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

    Figur 3. Modifieringar f\u00f6r att f\u00e5 LED1 att fungera som avsett.<\/em><\/p>\n\n\n\n

    Det \u00e4r t\u00e4nkt att man inte ska beh\u00f6va n\u00e5gon str\u00f6mbrytare till mottagaren. Detta \u00e5stadkoms genom att gaten p\u00e5 PMOS-transistorn Q2 dras upp till 9 V av R18 n\u00e4r ingen h\u00f6rlur \u00e4r inkopplad. Q2 sl\u00e5r d\u00e5 av och resten av konstruktionen blir utan matning. N\u00e4r en h\u00f6rlur \u00e4r inkopplad dras gaten l\u00e5g och Q2 b\u00f6rjar leda. Regulatorn U3 skapar en stabil 5-V-matning och lysdioden D5 indikerar att str\u00f6mmen \u00e4r p\u00e5 och att batterisp\u00e4nningen \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n dryga 7 V (5 V plus sp\u00e4nningsfallet p\u00e5 ca 2 V \u00f6ver D5 plus lite sp\u00e4nning till str\u00f6mbegr\u00e4nsaren R14). Genom att D5 sitter parallellt med sp\u00e4nningsregulatorn f\u00e5r man dels en sorts l\u00e5gt-batteri-varning och dels slipper man sl\u00f6sa extra str\u00f6m till denna diod eftersom all str\u00f6m som flyter genom den ocks\u00e5 g\u00e5r vidare och g\u00f6r nytta i resten av elektroniken. Hade dioden inte suttit d\u00e4r hade dess energif\u00f6rbrukning ist\u00e4llet omvandlats till v\u00e4rme i U3.<\/p>\n\n\n\n

    Tyv\u00e4rr ville inte den h\u00f6rlursstyrda str\u00f6mbrytarfunktionen fungera. Efter lite fels\u00f6kande uppt\u00e4ckte jag att C25, som \u00e4r ritad som en polariserad kondensator i schemat, inte alls f\u00e5r vara polariserad. Jag hade satt dit en tantal, men i fallet att ingen h\u00f6rlur \u00e4r inkopplad kommer R18+R19+D6+R20 att l\u00e4gga p\u00e5 en sp\u00e4nning med fel polaritet p\u00e5 denna, med l\u00e4ckstr\u00f6m som resultat. L\u00e4ckstr\u00f6mmen g\u00f6r att gaten p\u00e5 Q2 inte blir h\u00f6g nog f\u00f6r att Q2 ska sl\u00e5s av, s\u00e5 str\u00f6mbrytningsfunktionen fungerade inte.<\/p>\n\n\n\n

    L\u00f6sningen \u00e4r enkel, n\u00e4mligen att ers\u00e4tta C25 med en opolariserad keramisk kondensator. Om man tittar p\u00e5 foton p\u00e5 kretskortet p\u00e5 [1] s\u00e5 ser man att d\u00e4r sitter en keram och inte en tantal, s\u00e5 det \u00e4r bara schemat som \u00e4r lite vilseledande. Jag blev i alla fall fintad och hann konstruera in en fysisk str\u00f6mbrytare som fortfarande finns kvar i mitt bygge.<\/p>\n\n\n\n

    Den stora f\u00f6r\u00e4ndringen jag ville g\u00f6ra var dock som sagt att inf\u00f6ra en digitalt styrd lokaloscillator. Vidare ville jag h\u00e5lla detta projekt n\u00e5gorlunda enkelt (betydligt mycket mindre ambiti\u00f6st \u00e4n 80-m-mottagaren jag beskrev i en tidigare artikel [2]). Specifikt ville jag undvika att beh\u00f6va konstruera (och v\u00e4nta p\u00e5 tillverkningen av) nya m\u00f6nsterkort och helst ocks\u00e5 klara mig med att anv\u00e4nda komponenter som jag redan hade hemma. Dessa m\u00e5l uppn\u00e5ddes mestadels, men tidsm\u00e4ssigt drog det \u00e4nd\u00e5 ut p\u00e5 tiden och blev (som vanligt?) mer omfattande \u00e4n jag hade t\u00e4nkt mig. Inte minst mjukvaran tog tid att utveckla och har man v\u00e4l en processor s\u00e5 \u00e4r det l\u00e4tt h\u00e4nt att man kommer p\u00e5 att man kan l\u00e4gga till den ena finessen efter den andra utan att beh\u00f6va s\u00e5 v\u00e4rst mycket mer h\u00e5rdvara.<\/p>\n\n\n\n

    Som digitalt styrd LO valde jag samma flexibla PLL-krets som jag anv\u00e4nde i [2], n\u00e4mligen Si5351A. Den styrs via ett I2C-interface och kan skapa tre olika fyrkantsv\u00e5gor med valbar frekvens mellan ca 2,3 kHz och 200 MHz utg\u00e5ende fr\u00e5n frekvensen hos en kristall. Fyrkantsv\u00e5gen m\u00e5ste s\u00e5klart filtreras f\u00f6r att bli en godtagbar sinus, vilket \u00e4r vad som beh\u00f6vs f\u00f6r LO-ing\u00e5ngen p\u00e5 SA636. Si5351A g\u00e5r att k\u00f6pa monterad p\u00e5 ett litet kort tillsammans med en sp\u00e4nningsregulator [3] vilket g\u00f6r det l\u00e4tt att anv\u00e4nda kretsen utan att g\u00f6ra ett eget m\u00f6nsterkort.<\/p>\n\n\n\n

    F\u00f6r att skicka kommandon till Si5351A valde jag denna g\u00e5ng en f\u00f6r mig ny bekantskap, n\u00e4mligen det prisv\u00e4rda (runt femtilappen) och tillg\u00e4ngliga mikrokontrollerkortet Raspberry Pi Pico. Det inneh\u00e5ller en dubbelk\u00e4rning ARM Cortex M0+ processor som officiellt g\u00e5r att klocka i upp till 133 MHz, vilket \u00e4r l\u00e5ngt mycket mer prestanda \u00e4n vad som beh\u00f6vs h\u00e4r. Om man installerar r\u00e4tt till\u00e4gg i senaste versionen av Arduino-milj\u00f6n [4] g\u00e5r det bra att programmera kortet fr\u00e5n denna f\u00f6r mig hemtama milj\u00f6. F\u00f6r att spara str\u00f6m valde jag att st\u00e4lla ned klockfrekvensen till 50 MHz (l\u00e4gsta frekvens som \u00e4r l\u00e4tt inst\u00e4llbar i Arduinomilj\u00f6n), men betydligt l\u00e4gre klockfrekvenser hade ocks\u00e5 med r\u00e5ge gett tillr\u00e4ckliga prestanda.<\/p>\n\n\n\n

    F\u00f6r att det ska vara m\u00f6jligt att se vad man st\u00e4llt in mottagaren p\u00e5 f\u00f6r frekvens ville jag ocks\u00e5 ha n\u00e5gon sorts display. Jag gr\u00e4vde i skrotl\u00e5dan och hittade en gammal 2×16 tecken alfanumerisk LCD med den vanliga HD44780 som drivkrets. Det finns f\u00e4rdigt st\u00f6d [5] f\u00f6r att prata med s\u00e5dana displayer, s\u00e5 man beh\u00f6ver inte utveckla n\u00e5gra egna l\u00e5gniv\u00e5rutiner.<\/p>\n\n\n\n

    F\u00f6r att styra det hela anv\u00e4nde jag en digital ratt (encoder) och fyra membranknappar, ungef\u00e4r som i [2]. Mjukvaran jag skrivit g\u00e5r att ladda ner fr\u00e5n GtiHub [6]. Ett schema f\u00f6r kopplingarna utanf\u00f6r det ursprungliga kretskortet finns i figur 4.<\/p>\n\n\n\n

    \"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

    Figur 4. Schema f\u00f6r kopplingarna utanf\u00f6r ROX-2X-kortet.<\/em><\/p>\n\n\n\n

    Jag byggde det hela i huvudsak p\u00e5 ett kopparlaminat som fick fungera b\u00e5de som jordplan och mekanisk support. De flesta svarta ledningarna i figur 4 utg\u00f6rs d\u00e4rf\u00f6r av enbart en kort ledning ner till jordplanet. F\u00f6r att bygga l\u00e5gpassfiltret anv\u00e4nde jag ett litet m\u00f6nsterkort \u00e4mnat f\u00f6r s\u00e5dana filterbyggen som jag hade liggande sedan tidigare projekt.<\/p>\n\n\n\n

    Ett foto p\u00e5 hur det hela ser ut i praktiken finns i figur 5. M\u00e5nga av ledningarna \u00e4r dragna med tunna emaljerade koppartr\u00e5dar. De tar liten plats, v\u00e4ger inte mycket, \u00e4r l\u00e4tta att avisolera (genom att sticka in dem i en droppe l\u00f6dtenn p\u00e5 spetsen av en l\u00f6dpenna) och l\u00e4tta att f\u00e5 att ligga ungef\u00e4r d\u00e4r man vill. En nackdel \u00e4r att man inte f\u00e5r n\u00e5gon f\u00e4rgkodning, s\u00e5 det kan vara sv\u00e5rare att reda ut vilken tr\u00e5d som har vilken funktion. Ledningarna till ROX-2X-kortet drog jag dock med vanliga plastisolerade kopplingstr\u00e5dar. Ofta partvinnade med en referenssignal (vanligtvis jord) f\u00f6r att inte f\u00e5 en massa on\u00f6diga jordslingor som m\u00f6jligen skulle kunna skicka ut eller plocka upp st\u00f6rningar. LO-signalen drog jag i en tunn flexibel koax (\u00e4nnu inte inkopplad i figur 5).<\/p>\n\n\n\n

    \"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

    Figur 5. Display, filter, klockgenerator, processorkort mm, monterade p\u00e5 ett kopparlaminat i en 3D-utskriven l\u00e5da.<\/em><\/p>\n\n\n\n

    Modifieringen av huvudkortet f\u00f6r att kunna koppla in den nya lokaloscillatorn beskrivs i figur 6. De olika pilarna anger f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n

      \n
    1. Anslutningspunkt f\u00f6r koaxialkabelns sk\u00e4rm.<\/li>\n\n\n\n
    2. 2 st 100-ohmsmotst\u00e5nd parallellt f\u00f6r att terminera koaxen i 50 ohm. Mittledaren p\u00e5 koaxen l\u00f6ds in p\u00e5 heta sidan av detta motst\u00e5nd (ungef\u00e4r d\u00e4r pil 3 pekar).<\/li>\n\n\n\n
    3. Kapad ledning mot L3.<\/li>\n\n\n\n
    4. C4 \u00e4r bortplockad.<\/li>\n\n\n\n
    5. C7 \u00e4r bortplockad.<\/li>\n\n\n\n
    6. C5 \u00e4r bortplockad.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n
      \"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

      Figur 6. Modifieringar f\u00f6r att kunna koppla in den nya lokaloscillatorn.<\/em><\/p>\n\n\n\n

      I kopplingsschemorna i figurerna 2 och 4 framg\u00e5r n\u00e5gra finesser ut\u00f6ver vad som n\u00e4mnts tidigare. S\u00e5v\u00e4l RSSI-signalen som sp\u00e4nningen fr\u00e5n 9-V-batteriet \u00e4r indragna p\u00e5 analoga ing\u00e5ngar p\u00e5 processorkortet s\u00e5 att man kan bevaka dem fr\u00e5n mjukvaran och presentera informationen i displayen. Batterisp\u00e4nningen skalas ned med en sp\u00e4nningsdelare f\u00f6r att passa omr\u00e5det som ing\u00e5ngarna klarar och skyddsdioder mot 3.3 V ser till att ytterligare skydda ing\u00e5ngarna. En schottkydiod beh\u00f6vs ocks\u00e5 f\u00f6r att mata processorkortet fr\u00e5n 5-V-sp\u00e4nningen fr\u00e5n ROX-2X-kortet s\u00e5 att den matningen inte blir ihopkopplad med 5 V fr\u00e5n USB-kabeln i de fall d\u00e5 man har USB inkopplad f\u00f6r programmering eller utl\u00e4sning av information.<\/p>\n\n\n\n

      En aningen on\u00f6dig funktion \u00e4r att de tv\u00e5 annars oanv\u00e4nda utg\u00e5ngarna fr\u00e5n Si5351-kortet \u00e4r kopplade (via d\u00e4mpning i det h\u00e4r schemat och \u00e4nnu mer d\u00e4mpning i det modifierade ROX-2X-schemat i figur 2) till RF-ing\u00e5ngen. Syftet \u00e4r att kunna injicera en RF-signal med valfri frekvens s\u00e5 att mottagaren sj\u00e4lv kan m\u00e4ta upp karakteristiken p\u00e5 IF-filtret genom att svepa frekvensen p\u00e5 denna testsignal. Utg\u00e5ngarna konfigureras under testet f\u00f6r att drivas i motfas s\u00e5 att en differentiell signal skapas. Id\u00e9n till den h\u00e4r l\u00f6sningen har jag l\u00e5nat fr\u00e5n QDX-transceivern fr\u00e5n QRP-labs [7]. M\u00e4tv\u00e4rdena fr\u00e5n RSSI-signalen, omr\u00e4knade till n\u00e5gon sorts dB med hj\u00e4lp av information i SA636-databladet, skickas ut via USB-porten till en PC d\u00e4r vidare analys kan g\u00f6ras i exempelvis Excel. Vid m\u00e4tningen \u00e4r det l\u00e4mpligt att inte ha antennen inkopplad. Figur 7 visar inkopplingen av testsignalerna p\u00e5 LO-kortet medan figur 8 visar hur det ser ut d\u00e4r de kommer in p\u00e5 huvudkortet. Testsignalerna skickas i partvinnade emaljerade koppartr\u00e5dar, vilket \u00e4r tunnare och enklare att jobba med \u00e4n koaxialkabel och fullt tillr\u00e4ckligt i det h\u00e4r fallet.<\/p>\n\n\n\n

      \"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

      Figur 7. LO-kortet, filterkortet och inkopplingen av testsignalerna vid CLK1 och CLK2.<\/p>\n\n\n\n

      \"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

      Figur 8. Injicering av testsignalerna p\u00e5 undersidan av ROX-2X-kortet. De stora seriekopplade kondensatorerna p\u00e5 220 pF vardera utg\u00f6r C2 som inte fick plats p\u00e5 ovansidan eftersom jag ville s\u00e4tta transformatorn d\u00e4r.<\/em><\/p>\n\n\n\n

      Figur 9 och 10 visar resultatet fr\u00e5n svep av s\u00e5v\u00e4l det \u00f6nskade passbandet som spegelbandet n\u00e4r mottagaren var inst\u00e4lld p\u00e5 144.75 MHz. Niv\u00e5n p\u00e5 d\u00e4mpningen utanf\u00f6r passbanden \u00e4r inte att lita p\u00e5 eftersom dynamiken och brusniv\u00e5n i denna test \u00e4r begr\u00e4nsande. Inte litar jag heller fullt ut p\u00e5 att 1 dB skillnad p\u00e5 Y-axeln verkligen motsvarar 1.0 dB i verkligheten, men man f\u00e5r \u00e4nd\u00e5 en god fingervisning om hur IF-filtret beter sig.<\/p>\n\n\n\n

      \"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

      Figur 9. Responsen i det \u00f6nskade passbandet. Y-axeln \u00e4r graderad i n\u00e5gon sorts approximativ dB-enhet.<\/em><\/p>\n\n\n\n

      \"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

      Figur 10. Responsen i spegelbandet. Y-axeln \u00e4r graderad i n\u00e5gon sorts approximativ dB-enhet.<\/em><\/p>\n\n\n\n

      Notera att den lilla asymmetrin i filtret \u00e4r spegelv\u00e4nd mellan signalbandet och spegelbandet, precis som v\u00e4ntat. Bandbredden \u00e4r runt 50 kHz, vilket \u00e4r lite on\u00f6digt mycket f\u00f6r en AM-signal. En l\u00e4gre bandbredd skulle ge mindre brus, men ocks\u00e5 st\u00f6rre risk att man m\u00e5ste st\u00e4lla om frekvensen f\u00f6r att f\u00e5 in s\u00e4ndare som inte ligger s\u00e5 exakt i frekvens. Kristallfilter skulle kunna ge l\u00e4gre bandbredd, men skulle beh\u00f6va lite anpassningar eftersom de normalt har betydligt h\u00f6gre impedans \u00e4n de 330 ohm som SA636 \u00e4r gjord f\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

      En funktion som inte kr\u00e4ver n\u00e5gon speciell h\u00e5rdvara, utan bara mjukvara, \u00e4r att svepa upp 2-m-bandet och leta efter st\u00f6rningar f\u00f6r att se om mottagaren st\u00f6r sig sj\u00e4lv. Det \u00e4r ju alltid en risk att de digitala delarna skapar n\u00e5gon ton p\u00e5 en olycklig frekvens som dr\u00e4nker signalen fr\u00e5n en svag s\u00e4ndare. Figur 11 visar resultatet av tv\u00e5 s\u00e5dana svep utan inkopplad antenn. Dels ett svep som gjordes i en n\u00e5gorlunda st\u00f6rningsfri milj\u00f6 (ute i tr\u00e4dg\u00e5rden n\u00e5gra meter fr\u00e5n huset) och dels inomhus n\u00e4ra en del datorutrustning. Man kan se att brusmattan fr\u00e5n datorutrustningen \u00f6verr\u00f6star eventuella interna st\u00f6rningar, samt att det inte finns n\u00e5gra kraftiga interna st\u00f6rningar p\u00e5 n\u00e5gon viss frekvens, vilket \u00e4r positivt.<\/p>\n\n\n\n

      \"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

      Figur 11. Uppm\u00e4tt brus utan antenn. Den bl\u00e5 kurvan \u00e4r fr\u00e5n en relativt tyst omgivning (ute i tr\u00e4dg\u00e5rden) medan den orangea \u00e4r uppm\u00e4tt inomhus n\u00e4ra diverse datorutrustning. Y-axeln \u00e4r i godtyckliga dB.<\/em><\/p>\n\n\n\n

      L\u00e5dan har inte n\u00e5gon sk\u00e4rmning, ut\u00f6ver att mycket av elektroniken och sladdarna ligger n\u00e4ra jordplan eller \u00e4r partvinnade med jordade ledningar, s\u00e5 kanske skulle man kunna vinna n\u00e5got p\u00e5 mer sk\u00e4rmning. \u00c5 andra sidan \u00e4r det antennen som \u00e4r klart b\u00e4st p\u00e5 att plocka upp st\u00f6rningar och jag har inte h\u00f6rt n\u00e5gon s\u00e4nkning av st\u00f6rniv\u00e5n n\u00e4r jag h\u00e5ller inne processorns resetknapp. N\u00e4r man g\u00f6r det forts\u00e4tter Si5351 att generera LO-signalen och de analoga delarna forts\u00e4tter fungera, men processorn upph\u00f6r att k\u00f6ra kod och prata med displayen. S\u00e5 det \u00e4r en rimlig test av hur mycket sj\u00e4lvst\u00f6rning som f\u00f6rekommer, \u00e4ven om man egentligen skulle beh\u00f6va upprepa testet vid m\u00e5nga frekvenser \u00f6ver hela bandet f\u00f6r att vara helt s\u00e4ker.<\/p>\n\n\n\n

      Elektroniken byggdes in i en 3D-utskriven l\u00e5da med display och processorkort n\u00e4rmast framsidan och RF-kortet p\u00e5 niv\u00e5n bakom. I en mellanniv\u00e5 p\u00e5 sidan om kl\u00e4mde jag in ett batterifack byggt av kopparlaminat. Eftersom jag var tvungen att rita upp l\u00e5dan i ett CAD-program inf\u00f6r 3D-utskriften lade jag in \u00e4ven \u00f6vriga detaljer d\u00e4r och fick p\u00e5 s\u00e5 vis bra ritningsunderlag \u00e4ven f\u00f6r hur kopparlaminaten skulle s\u00e5gas till. Figur 12 visar hur det hela ser ut innan botten skruvas p\u00e5. Notera att en SMA-kontakt (h\u00f6gst upp i bilden) anv\u00e4nds f\u00f6r att koppla in antennen.<\/p>\n\n\n\n

      \"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

      Figur 12. ROX-2X-kortet sitter en niv\u00e5 ovanf\u00f6r\/bakom processor och display.<\/em><\/p>\n\n\n\n

      Framsidan av mottagaren visas i figur 13. \u00d6vre raden i displayen visar dels batteriniv\u00e5n och dels RSSI-niv\u00e5n via en stapel. Genom att dynamiskt skapa specialtecken i displayen kan man f\u00e5 fram de tecken man f\u00f6r tillf\u00e4llet beh\u00f6ver f\u00f6r att visa en viss batteriniv\u00e5 eller fylla ett visst antal pixlar i den h\u00f6gsta rutan i stapeldiagrammet. P\u00e5 undre raden visas aktuell frekvens samt numret p\u00e5 vilken av ett antal f\u00f6rprogrammerade frekvenser som f\u00f6r tillf\u00e4llet \u00e4r vald. Om man inte tryckt p\u00e5 n\u00e5gon knapp eller vridit p\u00e5 frekvensratten p\u00e5 10 sekunder s\u00e5 slutar processorn bry sig om ratten och de flesta knapparna och man kan inte \u00e4ndra n\u00e5got. F\u00f6r att l\u00e5sa upp m\u00e5ste man trycka p\u00e5 \u201d1\u201d. I uppl\u00e5st l\u00e4ge kan man justera frekvens med ratten, stega mellan vilken av siffrorna i frekvensinst\u00e4llningen man ska justera med \u201d1\u201d respektive \u201d2\u201d, skifta till n\u00e4sta f\u00f6rprogrammerade frekvens med \u201d3\u201d eller g\u00e5 in i ett menysystem med lite fler funktioner genom att h\u00e5lla inne \u201d4\u201d i minst en sekund. I menysystemet kan man bland annat f\u00f6rprogrammera upp till 9 olika frekvenser och starta frekvenssvepen som diskuterats ovan. Under en normal t\u00e4vling beh\u00f6ver man f\u00f6rhoppningsvis varken justera frekvensen eller alls titta p\u00e5 displayen, s\u00e5 det \u00e4r bara volymkontrollen och h\u00f6rlurarna som kommer till anv\u00e4ndning. M\u00f6jligen kan man vilja byta till beaconfrekvensen genom att trycka p\u00e5 \u201d3\u201d n\u00e4r man tagit sista r\u00e4ven.<\/p>\n\n\n\n

      \"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

      Figur 13. L\u00e5dan med mottagaren.<\/em><\/p>\n\n\n\n

      Ett par nackdelar med att bygga ut ROX-2X p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet \u00e4r att vikten blir lite h\u00f6gre (totalt knappt 600 g inklusive antenn), samt att str\u00f6mf\u00f6rbrukningen blir mycket h\u00f6gre. Jag har m\u00e4tt upp strax under 50 mA och med tanke p\u00e5 att 9-V-batterier verkar ha en kapacitet p\u00e5 ca 300 mAh vid denna last s\u00e5 kan man med marginal k\u00f6ra en t\u00e4vling och kanske till och med tv\u00e5 eller m\u00f6jligen tre innan det \u00e4r dags att byta. Att byta till ett laddningsbart LiPo-batteri med mycket h\u00f6gre kapacitet och kanske l\u00e4gre vikt borde inte vara alltf\u00f6r sv\u00e5rt eftersom alla kretsar f\u00f6rutom nuvarande displayen borde kunna fungera p\u00e5 3 V. F\u00f6rutom displaybyte skulle det kr\u00e4va att man l\u00e4gger till en laddarkrets samt m\u00f6blerar om runt en del sp\u00e4nningsregulatorer och vid volymkontrollen. Att ha tv\u00e5 LiPo-batterier i serie f\u00f6r att f\u00e5 h\u00f6gre sp\u00e4nning skulle kr\u00e4va mindre anpassning av elektroniken, men att laddningen blir lite mer komplicerad.<\/p>\n\n\n\n

      En mottagare \u00e4r inte mycket att ha s\u00e5vida man inte har en passande antenn. Om man letar runt lite p\u00e5 n\u00e4tet kan man hitta flera m\u00e5ttritningar p\u00e5 olika varianter av pejlantenner f\u00f6r 2-m-bandet. Den vanligaste \u00e4r nog en enkel Yagi med en direktor och en reflektor ut\u00f6ver den \u201ddrivna\u201d dipolen. En annan popul\u00e4r variant \u00e4r HB9CV som har f\u00f6rdelen att bara ha tv\u00e5 element och vara betydligt kortare, men nackdelarna att vara lite mer komplicerad med sina gamma-matcher och inte simuleringsbar med n\u00e5got program jag har tillg\u00e5ng till. Jag valde Yagi-sp\u00e5ret och efter att ha hittat flera olika f\u00f6rslag p\u00e5 m\u00e5tt s\u00e5 uppt\u00e4ckte jag programmet \u201dYagiCAD\u201d d\u00e4r man kan simulera och optimera olika Yagi-konstruktioner. Efter en del optimerande fr\u00e5n olika ursprungsdesigner fastnade jag f\u00f6r m\u00e5tten i figur 14.<\/p>\n\n\n\n

      \"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

      Figur 14. M\u00e5ttritning f\u00f6r antennen. Spr\u00f6ten best\u00e5r av 25 mm brett st\u00e5lm\u00e5ttband; bommen av 16 mm elr\u00f6r.<\/em><\/p>\n\n\n\n

      Enligt YagiCAD ska den ha str\u00e5lningsdiagrammen i figur 15 vid 144.75 MHz och ett fram\/bak-f\u00f6rh\u00e5llande p\u00e5 \u00f6ver 40 dB.<\/p>\n\n\n\n

      \"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

      Figur 15. Simulerade str\u00e5lningsdiagram f\u00f6r antennen.<\/em><\/p>\n\n\n\n

      Spr\u00f6ten \u00e4r tillverkade av 25 mm brett st\u00e5lm\u00e5ttband (k\u00f6pt p\u00e5 Biltema) och som bom anv\u00e4nde jag ett 16 mm elr\u00f6r. F\u00f6r att f\u00e4sta elementen konstruerade jag passande kl\u00e4mmor och skrev ut i PETG p\u00e5 en 3D-skrivare. L\u00e5dan f\u00f6r mottagaren f\u00e4sts ocks\u00e5 med kl\u00e4mmor p\u00e5 bommen. F\u00f6r att f\u00e5 ett bra grepp n\u00e4r man h\u00e5ller antennen h\u00f6gt gjorde jag \u00e4ven ett handtag som f\u00e4sts p\u00e5 bommen. Se figur 16 och 18.<\/p>\n\n\n\n

      \"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

      Figur 16. Komplett pejlmottagare.<\/em><\/p>\n\n\n\n

      Antennen \u00e4r ganska otymplig n\u00e4r man ska transportera mottagaren, s\u00e5 efter lite funderande konstruerade jag 3D-utskrivbara \u201dpapiljotter\u201d som man kan rulla upp spr\u00f6ten p\u00e5. F\u00f6r att det ska fungera spetsas \u00e4ndarna p\u00e5 spr\u00f6ten n\u00e5got och ett h\u00e5l g\u00f6rs n\u00e4ra spetsen. De vassa kanterna oskadligg\u00f6rs genom att strimlor av sporttejp tejpas \u00f6ver dem. Spetsen sticks in i mitten av papiljotten d\u00e4r det finns en M2.5-skruv som kan haka fast i h\u00e5let. Sedan \u00e4r det bara att rulla ihop spr\u00f6tet och avsluta med att s\u00e4tta \u00f6ver en kl\u00e4mma som h\u00e5ller det hela p\u00e5 plats. Handtaget g\u00e5r ocks\u00e5 att vika \u00e5t sidan f\u00f6r att bli mindre skrymmande. Se figur 17 och 18.<\/p>\n\n\n\n

      \"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

      Figur 17. Spetsat spr\u00f6t med h\u00e5l samt n\u00e4rbild p\u00e5 papiljotter.<\/em><\/p>\n\n\n\n

      \"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

      Figur 18. Mottagaren hopf\u00e4lld och klar f\u00f6r transport.<\/em><\/p>\n\n\n\n

      Modeller f\u00f6r de olika 3D-utskrivna delarna till antennen g\u00e5r att ladda ned fr\u00e5n [8].<\/p>\n\n\n\n

      Enligt YagiCAD ska impedansen p\u00e5 antennen vara 33 \u2013 j5 \u03a9 vid 145 MHz. Jag m\u00e4tte upp den med en n\u00e4tverksanalysator (VNWA) och fick den till 35 + j0 \u03a9 (s\u00e5klart lite beroende p\u00e5 antennens omgivning; i vissa positioner blev det n\u00e4stan exakt 50 \u03a9). Eftersom jag m\u00e4tte i \u00e4nden p\u00e5 ca 6 cm koax (ca 0,2 ns) som vrider impedansen en aning medsols i Smith-diagrammet s\u00e5 \u00e4r resultatet \u00e4nnu n\u00e4rmare det teoretiska. N\u00e4stan lite f\u00f6r bra f\u00f6r att vara sant.<\/p>\n\n\n\n

      Jag m\u00e4tte \u00e4ven inimpedansen i mottagaren och med hj\u00e4lp av C3 kunde jag trimma den till 38 + j13 \u03a9. Av en lycklig slump (?) matchar allts\u00e5 den resistiva delen n\u00e4stan perfekt, medan det skulle beh\u00f6vas lite kapacitiv reaktans i serie med mottagarens ing\u00e5ng. -j13 \u03a9 motsvaras vid 145 MHz av 84 pF. Jag hade 47 pF i lager och satte tv\u00e5 s\u00e5dana parallellt i serie med SMA-kontakten p\u00e5 ing\u00e5ngen och hamnade p\u00e5 32 \u2013 j0 \u03a9 vid n\u00e4sta m\u00e4tning. Efter dessa \u00f6vningar borde matchningen mellan antenn och mottagare vara utm\u00e4rkt. Att den differentiella signalen fr\u00e5n antennen skickas en kort bit i en koax utan f\u00f6reg\u00e5ende balun har f\u00f6rhoppningsvis inte alltf\u00f6r stor negativ inverkan.<\/p>\n\n\n\n

      \u00c4nnu har mottagaren inte testats i n\u00e5gon t\u00e4vling, men prelimin\u00e4ra tester jag gjort ser lovande ut. Jag satte i vardagsrummet, n\u00e4ra ett f\u00f6nster, upp en enkel dipol som drivs av en signalgenerator som moduleras med l\u00e4mpliga morse-signaler. Vid -10 dBm (0.1 mW) fr\u00e5n generatorn s\u00e5 h\u00f6rs s\u00e4ndaren tydligt p\u00e5 500 m avst\u00e5nd med n\u00e4stan fri sikt. Inom 150 m hoppar audio-S-metern ig\u00e5ng om man har volymen tillr\u00e4ckligt uppskruvad. Riktverkan och fram\/back-f\u00f6rh\u00e5llande upplever jag som goda. Som vanligt p\u00e5 2-m-bandet s\u00e5 g\u00e5r det att hitta platser d\u00e4r signalen \u00e4r betydligt svagare eller kommer fr\u00e5n ett ov\u00e4ntat h\u00e5ll, men i den ganska sn\u00e4lla testmilj\u00f6n blir det till allra st\u00f6rsta delen r\u00e4ttvisande b\u00e4ringar och om mottagningen \u00e4r konstig r\u00e4cker det oftast att flytta sig en meter eller tv\u00e5. J\u00e4mf\u00f6rt med en annan, l\u00e5nad, mottagare baserad p\u00e5 ROX-2X s\u00e5 upplever jag min som n\u00e5got mindre brusig (trots den digitala elektroniken) och lite mer k\u00e4nslig. Den b\u00e4ttre k\u00e4nsligheten tror jag beror p\u00e5 en mer omsorgsfull anpassning mellan antenn och mottagare och m\u00f6jligen ocks\u00e5 p\u00e5 skillnader i antennkonstruktionen. Den stora skillnaden i anv\u00e4ndarupplevelse var dock att man slipper ratta p\u00e5 frekvensen f\u00f6r att hitta signalen.<\/p>\n\n\n\n

      Jag satte \u00e4ven upp en riktig 2-m-r\u00e4v (gissningsvis 0,5 \u2013 1 W) 500 m och 500 kHz fr\u00e5n min svaga tests\u00e4ndare f\u00f6r att testa fallet att man befinner sig n\u00e4ra m\u00e5l-beacon och vill pejla mot n\u00e5gon avl\u00e4gsen r\u00e4v. Med b\u00e5de min och den l\u00e5nade mottagaren var jag tvungen att ta mig drygt 100 m fr\u00e5n r\u00e4ven f\u00f6r att kunna pejla p\u00e5 ett meningsfullt s\u00e4tt mot den svaga signalen. Det verkar allts\u00e5 som att SA636 har r\u00e4tt risiga blocker-prestanda och st\u00f6rs ut av en stark signal, \u00e4ven om den ligger 500 kHz fr\u00e5n den frekvens som \u00e4r inst\u00e4lld. Kanske en anledning att fram\u00f6ver konstruera en ny r\u00e4vsax som baserar sig p\u00e5 en annan RF-kedja?<\/p>\n\n\n\n

      Referenser<\/h1>\n\n\n\n[1] \u201d2m Receiver ROX-2X\u201d, http:\/\/open-circuit.co.uk\/wp\/receivers\/rox-2x\/<\/a><\/p>\n\n\n\n[2] \u201dFoxScope, R\u00e4vsax f\u00f6r 80 m med dubbla mottagarkedjor\u201d, QTC nummer 10 och 11, 2022.<\/p>\n\n\n\n[3] \u201cAdafruit Si5351A Clock Generator Breakout Board\u201d, https:\/\/www.adafruit.com\/product\/2045<\/a><\/p>\n\n\n\n[4] \u201dArduino-Pico\u201d, till\u00e4gg till Arduinomilj\u00f6n f\u00f6r att programmera Raspberry Pi Pico, https:\/\/github.com\/earlephilhower\/arduino-pico<\/a><\/p>\n\n\n\n[5] \u201dLiquidCrystal\u201d, bibliotek till Arduino, https:\/\/www.arduino.cc\/reference\/en\/libraries\/liquidcrystal\/<\/a><\/p>\n\n\n\n[6] \u201dROX-2X_Si5351\u201d, programkod https:\/\/github.com\/per-magnusson\/ROX-2X_Si5351<\/a><\/p>\n\n\n\n[7] \u201dQDX – Digital Transceiver\u201d, https:\/\/qrp-labs.com\/qdx.html<\/a><\/p>\n\n\n\n[8] \u201d2 m Fox Hunting Antenna\u201d, blog post with 3D models https:\/\/axotron.se\/blog\/2-m-fox-hunting-antenna\/<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Den h\u00e4r artikeln publicerades f\u00f6rst i QTC nr 5 2023. Via SM0GNS Peder fick jag tag p\u00e5 en ganska komplett byggsats f\u00f6r kretskortet till en ROX-2X radiopejlmottagare [1] f\u00f6r 2-m-bandet. Antagligen hade Peder tr\u00f6ttnat p\u00e5 att jag l\u00e5nat f\u00e4rdigbyggda mottagare av honom och tyckte det var dags att jag skaffade en egen, vilket jag inte … Continue reading Modifiering av 2-m-saxen ROX-2X<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[24,10,2,16,13],"tags":[21],"class_list":["post-1360","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ardf","category-arduino","category-electronics","category-orienteering","category-swedish","tag-ardf"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/axotron.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1360","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/axotron.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/axotron.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/axotron.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/axotron.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1360"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/axotron.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1360\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1379,"href":"https:\/\/axotron.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1360\/revisions\/1379"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/axotron.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1360"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/axotron.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1360"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/axotron.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1360"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}